Historia

Våra landskapsvapen är nästan 450 år gamla. De skapades vid ett och samma tillfälle.

När Gustaf Vasa dog 1560 ville hans söner Erik och Johan göra en stor manifestation av begravningen. De ville givetvis hylla den döde monarken, men också ta tillfället i akt att sprida glans över vasaätten. Det var då i planeringen av Gustaf Vasas begravning som bröderna Erik XIV och Johan (III) lät komponera vapen för Svergies då 24 landskap.

Det imponerande sorgetåget från Stockholm till Uppsala började den 17 december 1560 och tog tredagar. Landskapsvapnen var målade på svarta, befransade silkesfanor och fördes av unga adelsmän, föregågna av fyra härolder. De praktfulla vapnen gav värdighet och förväntad tyngd åt processionen.

Västergötland fick ett lejon i sitt vapen. Det låg nära till hands. Det var inte ovanligt med lejon på västgötska vapensköldar vid den här tiden. Här fanns sedan länge folkungalejonet, som Magnus Ladulås försedde med en krona när han blev kung 1275 efter slaget vid Hova. Lagmannen och marksen Torgils Knutsson (död 1306) på Aranäs förde också ett lejon i sitt vapen. Lejonet finns sedan 1400-talet i Sveriges riksvapen.

Åter till startsidan